När någon går bort fördelas dennes tillgångar genom arv. I Ärvdabalken finns regler om vem som ärver, hur stor andel som erhålls och i vilken ordning.
Det finns en del begrepp som är bra att kunna i arvssammanhang.
Full äganderätt
Sägs inget annat i lag eller testamente så ärver man tillgångar med full äganderätt. Det innebär att tillgångarna kan användas precis hur man vill.
Fri förfoganderätt
Om det inte finns något testamente så ärver den efterlevande maken den först avlidne med fri förfoganderätt. Man har då rätt att använda och förbruka egendomen, men man får inte testamentera bort det man har med fri förfoganderätt. Detta kan senare bli föremål för efterarv.
Efterarv
Efterarv innebär en uppskjuten arvsrätt, efter det att någon annans arvsrätt har upphört. Gemensamma barn till en förälder som ärvt egendom med fri förfoganderätt, erhåller den först avlidnes återstående tillgångar i efterarv.
Arvslott eller laglott
Arvslott är den andel som erhålls genom arv. Barn har alltid rätt till laglott efter sina föräldrar, vilket är hälften av arvslotten.
Testamente
Ett testamente kan vara enskilt, men makar och sambor skriver ofta ett gemensamt inbördes testamente. Genom att upprätta ett testamente kan fördelningen ändras från det lagen förespråkar. Arvslotten kan därmed ändras men barn (bröstarvingar) har alltid rätt till laglotten.
Enskild egendom
Det är vanligt att man i sitt testamente skriver in att den som ärver tillgångarna får dessa som enskild egendom. Tillgångarna ska då inte delas vid en framtida bodelning med make eller sambo.
Enskild egendom kan även uppkomma genom föreskrift i gåvohandling eller genom äktenskapsförord.
Allmänna arvsfonden
I vissa fall finns det ingen arvinge eller något upprättat testamente. Då träder allmänna arvsfonden in som arvinge. De tillgångar som de får in går sedan till att stödja olika projekt för främst ungdomar och personer med funktionsnedsättning i samhället.
